Frågestund

 
 
Bismillah
 
Jag börjar se nya rutiner i bloggandet. Jag längtar och ser fram emot att sätta ord på mina åsikter och tankar kring vissa ämnen. Bara att hålla i hatten, för nu kommer det gå undan!
 
En läsare har uttryckt, en önskan om en frågerstund. Jag ser inget negativt med det.
 
Ställ din(a) fråga (or) nere i kommentarsfältet så kommer jag personligen besvara dem. Ingen fråga är för dum, men jag vill ödmjukt påpeka att jag väljer ifall en fråga kommer att besvaras eller inte. Alltför privata frågor, eller frågor som jag kan tycka är irrelevanta kommer jag ej att besvara.
 
Låt er inte skräckas av "varningen" , jag är väldigt liberal i mitt uttryckande, och besvarande i mail etc. Tveka inte, och kommentera, fritt fram!
 
Niqabisten på stan

Återigen på krigsstigen

 
 
 
Då har Ramadan bubblan spruckit, och vi är tillbaka i vanliga rutiner igen. Jag hoppas att jag inte krossade era förväntningar under Ramadan, gällande bloggandet. Så här i efterhand märker jag att jag vart otroligt frånvarande, och mest svarat på mail på kvällar, medan på dagarna har jag ägnat tid åt det Ramadan är avsett för.
 
Jag har även fått en del meddelanden där mina avsikter ifrågasätts ( återigen), Jag måste erkänna att jag kommit till en punkt då jag inte orkar bry mig. Bara för att Sverigedemokrater läser/kommenterar, ska jag sluta leva mitt liv då? Eller be om ursäkt för at jag gjort mina val jag har? Ett medvetet val jag gjort, jag hade planer på att ta bort bloggen. Men kommer att göra en del förrändringar, bland annat attt inte vara lika självutlämnande. Just av den enkla anledningen att en del läsare missbrukar min naiva ärlighet. Jag tror att av det jag skriver, att det kanske minskar en och en annan fördom. Kan man inte se det ( och ÄNDÅ är jag väldigt begränsad i mina uttryck och detaljer) , då vet jag inte riktigt vad jag ska säga.
 
Samtidigt kan jag inte förstå varför det är så tabubelagt att en kvinna uttrycker sig. Och ändå kan jag tycka att jag inte lyfter eller diskuterar något som skulle vara "fel". Eller rättare sagt, definera "fel" så kanske jag hänger med:)
 
Tycker tvärtom att det behövs, jag kan endast prata för mig själv. Jag känner till mina rättigheter och skyldigheter, och ser inget behov att försöka hävda mig eller bevisa något annat. Jag sätter ord på mina tankar, ibland är dem bra, ibland mindre bra. Men barar för att man är kvinna ska det inte betyda att man ska passa in i någon speciell påhittad norm. Jag är inte uppfostrad så, SubhanAllah ´se till hur våra kvinnliga följeslagare verkligen var, vad dem åstadkom, vad dem bidrog med till människorna- tro mig det var mer än att stå vid baljan och diska samt att veva över vedspisen....Tvärtom, det finns så många tjejer som har massvis med problem, varför ska det inte lyftas fram? Varför ska det vara sånt hyschtyst om det?
 
Jag önskar verkligen att jag levde vid den tiden, men nu lever man här, i denna tid med allt vad den medför. Med detta vill jag säga att jag komer att fortsätta få en syl i vädret, jag diskuterar jättegärna om det finns synpunkter. Tyst kommer jag inte vara:)
 
Niqabisten på stan

Vilket bemötande får man?

                           
 
 
Masha Allah syster vilket start inlägg! Jag har precis börjat med hijab al hamdullillah och även det upprör vissa, om än i mindre grad. Jag har varit med i samtal angående niqab och försökt förklara att kvinnor faktiskt vill  täcka sig, inte alla som förstår det. Jag har även försökt förklara vilka problem en del systrar stöter på när vissa inte respekterar deras klädval. Skulle inte du kunna dela med dig av dina erfarenheter gällande hur folk bemöter än annorlunda och i vissa fall rent aggressivt pga niqab. Det behövs att folk ser muslimers vardag ur muslimers perspektiv.  Må Allah belöna dig syster!  Massa kärlek och stöd!  Assalamu alekom!
 
=> Wa aleikom wa salaam wa rahmatullah wa barakaatoh dyrbara syster! Må allah belöna dig för din kommentar, och varmt välkommen till bloggen!
 
Det stämmer det du säger, jag tror personligen att det är det som är svårast att förstå. "Hur kan en kvinna vilja täcka sig på detta sätt?!" För mig faller det lika logiskt som att en kvinna väljer att inte täcka sig som jag gör. Allt sker av egen fri vilja, man kan aldrig fullfölja något om man inte väljer att göra det. Nu ska jag inte låta överfilosofisk av mig, men jag tror att allt i grund och botten, innan en handling sker eller kan genomföras så styrs man av viljan.
 
En annan fakta som kan vara svår at smälta är att hur "orkar" eller "pallar" man att fortsätta stå fast vid sitt val, trots alla påhåpp, kränkningar och hinder som kan uppstå i vardagen. Det har först och främst med att det är endast Allah som styr detta, jag sätter min tillit på att detta är rätt för mig, och jag kör på. Jag ber honom skydda och stärka mig i mitt val, Amiin!
Detta är något jag vill, varför ska den viljan inte respekteras? I dagens samhälle kan man se alla möjliga "viljor", dem som anammar utseende efter religiösa övertygelser ( muslimer, kristna, buddhister etc) , eller så kan det även vara på grund av den kulturella övertygelsen, den kan uttryckas på olika sätt. Då man avspeglar sin klädstil efter den musikstil man lyssnar och gillar, inspiration av någon kändis- you name it!
 
Mina erfarenheter varierar väldigt ofta från vilken "målgrupp" man möter. Ungdomar är oftast väldigt rebelliska och har deras starka behov av att revoltera, och gå emot normen. Dem förstår mig väldigt bra, och kan känna igen sig i min starka vilja. Jag måste erkänna att kvinnor är svårast att hantera. Jag vet inte riktigt vad det beror på, flertalet gånger då man är ute i sin vardag, kan en kvinna upprört säga:
 
" Vi har kämpat för kvinnors rättigheter tillräckligt länge, och så kommer en som ser ut som dig- Har vi inte kommit längre?!"
 
Och så kan folk tro att jag inte är en feminist? Jag har inget behov av att kämpa för mina rättigheter, Islam har redan gett mig alla rättigheter. Utan det man behöver kämpa för, är att få sina rättigheter uppfyllda. Det är där skillnaden ligger. Sedan finns det även dem gånger min dyrbara syster, då jag sprungit för mitt liv. Och jag är ingen mes, jag är inte konflikträdd eller feg. Jag tror att ni kan läsa om dessa erfarenheter under kategorin "Händelser & upplevelser", Dem tre erfarenheter som satt djupast avtryck hos mig var när jag var på stan med mina kompisar, och en grupp människor med sjukdomar ( psykiska) fick syn på mig, helt plötsligt var det 4-6 aggressiva skrikande personer som stormade emot mig. Den andra hemska, som jag fortfarande kan bli arg över när jag tänker på det är när en kvinna på campus (SU) gapa och skrek, och slutligen började dra i mig, Alhamdulillah även denna gång var jag inte själv. Medan den tredje och hemskaste ( tror jag) upplevelse, var när jag blev fotograferad av en äldre man. Han vägrade radera bilden, och vi börjar jaga varann på perrongen. Han jagade mig när jag ringde polisen, och jag jagade honom för att han skulle radera bilden. Det slutade med att vi båda klev på tunnelbanan, även där var det katt & råtta spring. Det slutade med att jag tog bild på honom, och hoppade av precis innan dörrarna stängdes.
 
Det anmälde jag, men det blev nedlagt i brist på "bevis". Hur sjukt som helst, när det både fanns videoinspelningar och bilder...
 
Dem man får bäst eller häftigast bemötande måste ändå vara alla härliga barn som finns där ute. Dem tycker att man är cool och häftig, fria från värderingar och ser enbart till din personlighet. Denna erfarenhet har jag eftersom jag ofta är barnvakt och jobbat en hel del på fritids/förskola. Jag var och hälsade på förra veckan. Vilket underbart bemötande man fick, Ma sha'Allah! En av pojkarna finns nära mitt hjärta, han satt i knäet mesta delen av mitt besök och grät när jag var tvungen att gå.
En annan reaktion jag fått av barn var, när en flicka såg mig och frågade sin mamma varför jag hade dessa kläder på mig. Mamman svarade henne och sa att hon är en muslimsk prinsessa, och hon är så vacker att hon att hon täcker sig. Personligen tyckte jag att det var en fin förklaring, man avdramatiserade det hela. Men flickans reaktion var ändå klockren : "Jag vill också vara en muslimsk vacker prinsessa, då ska jag ha såna kläder!"
 
I kontakt med myndigheter kan det uppstå stora krockar, just därför att man har en förutfattad bild av hur en niqabbärande kvinna är. Jag är ganska motsägelsefull mot den bilden. Utan att dem känner mig, jag har en storstadsdialekt, pratar ren svenska utan någon brytning. Ett helt vanligt svenskt namn och dem flesta hästar hemma i hagen.
 
Med detta sagt, dyrbara syster kan jag säga att man blir bemött på olika sätt. Beroende på i vilken situation man befinner sig i. Alhamdulillah så har varje bemötande, vare sig det vart negativt eller positivt bara gjort mig rikare som person.
 
Må Allah bevara dig dyrbara syster, och vill tacka dig för det intressanta frågeställningen. Ramadan mubarak på dig förresten!
 
Vänligaste hälsningar
Niqabisten på Stan

Intressant videoklipp

                          
 
 
Kom att se detta videoklipp, jag personligen tyckte att det var enkelt pedagogiskt förklarat. Ibland behöver man se till logiken och hur pass enkelt det egentligen är, bara man lägger fram korten klart och tydligt. Jag kände att jag ville dela med mig denna:
 
 
        
 
Niqabisten på Stan