Take of my crown?!!

                           


Att det ska  vara så himla kontroversiellt med ett plagg "för mycket"?? Allteftersom tiden fortskrider mot varmare månader framöver, desto mer syns jag. Blickarna, hånskratten, elaka kommentarer och framförallt då folk vänder sig om för att ta sig en till titt, chockar och äcklar mig.

Hur är människosynen egentligen idag? Idag på bussen när jag ringde min mamma efter jobbet, och frågade om hon behövde något. Alltså om jag skulle handla något, en snubbe som satt på sätet bredvid skuttade upp och vände sig mot mig. Den positionen höll han i ca 30 sekunder, subhanallah. Väcker man sådan uppståndelse kring sig?
Vad hände med vänligheten folk har från barndomen, då allt var naivt och fördomsfritt? Kanske är det i sig en fördom från mitt håll, ingen aning faktiskt....

Det som chockar mig mest är hatet folk bär inom sig, att så fort man dyker upp- blir man överöst med skällsord och riktigt gråva påhåpp. Jag är inte rädd för mycket, Alhamdulillah. Dem som känner till mina svagheter är dem som står mig riktigt nära, en av dem är att dem jag är ute med ska bli påhåppade/slagna/attackerade om dem är med mig.  Nu menar jag familj och vänner.Mitt val av klädsel är endast mitt val, och jag lovar det har hänt att jag har blivit mer upprörd över att dem vart med mig och fått utstå kommentarer än att elakheterna var menade åt mig.

Jag klampar aldrig på folk om dem klär sig på ett visst sätt. Jag kan tycka att det är superduperfult, och att jag aldrig i världen skulle burit dem plaggen- även om jag så fick betalt för det. Men den åsikten behåller jag för mig själv. Vad ger mig rätten att göra så mot en annan?? Jag menar man kan ha ett moget samtal ändå, inte sant? Där budskapet kommer fram. Men oftast är det så att man blir dömd för det yttre. Tyvärr, vi är människor som inte tänker längre än så.

Jag går runt med en skräck, och jag ber Allah välsigna mig med det som är bäst för mig. Jag litar på att han vill det bästa för lilla mig. Jag har sökt till en högskola på campus i höst, och det är en kurs som jag länge velat gå. Och jag kommer att vara den första niqabisten på den skolan, i historien. Om jag kommer in vill säga....Jag hoppas att allt går bra, utan att det blir ett stort helsikes mediadrev som det blev förra gången. Det komiska i det hela är att man söker in på sina betyg och meriter, och inte huruvida jag gjorde min sökning iförd Niqab eller spritt näck....

Crazy world, vi lever i.

Låt mig vara mig själv, jag är långtifrån aggressiv, men provocerar du mig och trampar mig på tårna- får du faktiskt ta och skylla dig själv. Då säger jag ifrån, och det kan få dina trummhinnor att hålla sig för öronen....

Exakt så här känner jag mig just nu.... 
                     
Och jag kan aldrig hålla en röd tråd i mina texter subhanallah. En enda röra, men gör så gott jag kan i att försöka få fram mitt/mina budskap. Hoppas att det gör det.


Niqabisten på Stan

Efterlysning!


                    


Som jag tidigare nämnt så har jag länge tänkt på att engagera er läsare lite mer. Det trillar in en och en annan kommentar, riktigt kul att ni gör det. Nu vill jag gå steget längre och läsa era ord. Något annat jag också nämnt, är att jag tror starkt på, att när man utbyter erfarenheter och syn på olika saker- att det bidrar till en ökad förståelse oss emellan. Jag menar, jag är långtifrån allvetanade och allmänbildad. Jag lär mig nya saker hela tiden, Alhamdulillah. Just N-I-Q-A-B är lagomt främmande kanske man ska uttrycka det.

Niqab är lagomt främmande kanske man ska uttrycka det, och fördomarna ännu fler, slutligen, sist men inte minst kunskapen kring huruvida man är normal/onormal är förmodligen störst? Kanske en fördom från min sida, men det uttalandet är baserat på mina erfarenheter och mina med-systrars händelser/berättelser, som jag fått ta del av. Nu vill jag uppfylla några av er läsares önskemål, om att få läsa om andra Niqabisters egna ord. I och med att jag ständigt sagt att "Det finns fler än mig..."

Min kära syster, nu ber jag dig skicka in dina ord. Och du är självklart anonym om du väljer det. så här kommer det att gå till:

1. Du skickar ditt mail till niqabisten@hotmail.com
- Där du skriver om varför du valt att sätta på dig detta omdiskuterade plagg
- Gärna berättar om dem vanligaste kommentarerna/påhåppen/frågorna
- Hur gammal var du och hur länge har du burit Niqab?
- Hur har reaktionerna från omgivningen vart? Familj, vänner, klasskompisar, kollegor?
- Studerar du? Jobbar du? Eller annat intressant, berätta gärna!
- Vill du vara anonym? Då skriver du i mailet att du vill kalla dig för  ex "Anna" och , jag svär. Allah är mitt vittne att jag aldrig skulle publicera något som sagts i förtroende till mig.
- Bild på dig ur din vardag (Bara om du vill)

2. Skulle DU vilja säga allmänheten något, angående din ansiktslöja?

3. Jag kommer att publicera dessa mail, succesivt och kommer att skapa en egen kategori, namnet på den kategorin har jag inte riktigt bestämt mig för. Ni får gärna kommentera fram förslag nedanför!




Innan jag blir missförstådd nu, ifråga om mina avsikter. Jag försöker INTE expandera dessa kvinnor på ett eller annat sätt. VI syns redan ute, du kan se någon av oss på bussen, i affären, eller kanske på universitetet- you name it! Elaka kommentarer om huruvida vi bör "Be vår haya' (blygsamhet) att komma hem" eller antydningar om detta kommer inte att tolereras, whatsoever....!

Tvärtom så är avsikterna enbart goda och uppriktiga. Nu är det vår, och din chans syster att få säga det DU vill, känner och upplever- utan att bli missförstådd eller vinklad på något sätt. På dina vilkor. 
Jag ser fram emot detta. Hoppas att ett och ett annat mail trillar in. Jag vill ha en hel del, kära systrar! Jag vet att ni finns:)

                             



Niqabisten på Stan

Tålamod

                           


"TROENDE! Sök med tålamod  [Guds] hjälp i bönen! Gud är sannerligen med de tålmodiga, de som håller ut". [Al-baqarah, 152] 

"Sök med tålamod [Guds]  hjälp i bönen! Det är förvisso en svår [väg] utom för dem ödmjuka". [Al-baqarah,45]


                 


Det är en dag imorgon också dyrbara syster, Om vi får uppleva den vill säga. Det kan vi aldrig veta. Må Allah skydda och bevara oss, samt välsigna oss med ett tålamod som gör att vi finner orken att kämpa under våra prövningar. Må Allah uppfylla vår dua och skydda oss, allihop! 

Niqabisten på Stan
 

Säger en sak, och gör något annat?

                       


Denna text vill jag dela med mig av denna text. Det är få texter som verkligen gör intryck på mig, mycket krävs för att skaka om mig. Annars är jag en ganska lugn fisk i havet:P

För övrigt älskar jag Smurfburkans senaste artiklar, de är verkligen en tankeställare. Det jag vill dela med mig av är från ett FB konto vid namn : "Dawa Islam Malmö". Here it comes!

"Vi från "Dawa Islam Malmö" känner att det är obligatoriskt att komentera det som har sänts på Uppdrag Granskning

Programmet som sändes blev en väckarklocka för oss. Syftet med programmet var att ge en felaktig bild av Islam, där vår religion kräver sex av kvinnan (de betraktas som våldtäkt), att kvinnor inte ska säga ifrån om de blir slagna eller misshandlade av sina män, att de ska acceptera att deras män kan ha fler än en fru (upp till fyra).

Kära Muslimer,

I början av programmet ser vi en man som slår på sin hand och säger i princip ingenting mer, varken att det är okej att bli slagen eller att bli misshandlad, detta visar dem för att vi som ser progamet ska få känslan av att det är okej att bli slagen enligt Islam. För det andra är mannen med svart skägg (Waleed Zaroura) varken en imam eller en representant för någon islamisk förening. Han är en vanlig muslim som de flesta som blivit lurad av kvinnor som säger att de behöver råd och hjälp. Han är alltså ingen Imam eller familjerådgivare. Frågan är varför visar de honom i början av programmet?

När man först läste om granskningen av moskeerna, var det först åtta moskéer som inte hade följt svensk lag sedan gick det helt plötsligt ner till 6 moskéer.

Av programmet får man även ett intryck att Islam och muslimer tillåter kvinnomisshandel. Ifall om hon blir slagen skall hon inte göra stor väsen av det, hon skall till och med be om förlåtelse till sin man som misshandlat henne. Detta är inte av Islam. 

Islam kära bröder och systrar förbjuder misshandel av kvinnor helt och hållet. Det finns inte en enda vers i Koranen eller i någon hadith som säger att det är tillåtet att slå kvinnor eller använda våld mot dem. Däremot säger profeten Muhammed, salla Allahu aleihi wa sallam:

”Den bästa av er är den som har det bästa uppförandet gentemot med sin fru”. Profeten Muhammed var den som bäst förstod Koranen men han slog aldrig sina fruar".

Representanterna som svarade till kvinnorna i programmet , sade aldrig Gud säger eller profeten säger eller Islam säger att det är tillåtet att bli misshandlade, de gav sina egna uppfattningar av situationen, deras personliga råd.

Sedan säger de att det är tillåtet att gifta sig med flera fruar. Här anser vi att männen som svarade till kvinnorna begick misstag, vi tror att det kan bero på språket eller att de helt enkelt inte tänkte innan de svarade. Islam tillåter giftermål med max fyra fruar (det finns strikta regler på rättvisa etc.) Däremot är detta förbjudet inom svensklag. 

Hur är det då med intima umgängen? I Islam finns det en regel som säger att ”man inte får skada eller bli skadad.” Om kvinnan inte klarar av att ha sex, ifall hon är sjuk eller inte mår bra psykiskt eller fysiskt, då kan hon ju inte ha sex.

Det finns en hadith som säger att kvinnan måste lyda sin man om han begär sex ifrån sin fru, och om hon inte lyder då blir hon förbannad av änglarna. Hadithen vänder sig då till kvinnor som inte har någon anledning överhuvudtaget.

Det är också ytterst viktig skilja mellan Islam och muslimer. Det är skillnad mellan en man och en far, en man som har barn är en far, men fadersrollen innebär ansvar och om han inte fullbordar detta ansvar så är han nödvändigtvis inte en bra far.

Islam är ett rättesnöre och ett ordningssystem, om en muslim inte följer dessa regler och detta ordningssystem så är han/hon inte en bra muslim. Således kan man inte jämföra Islam med muslimer. 

Vi får inte heller basera vår tro på vad media och nyheterna berättar om vad exempelvis muslimerna gör, för att sedan tro att det är sådant man gör i Islam etc. Vi har en bok, Koranen, den tillsammans med Sunnah ger alla svar.

Vi vill avsluta med att säga att vi muslimer bör ta tillfället i akt och kalla folk till Islam. Dela ut den svenska översättningen av Koranen samt själva föregå med ett gott exempel. 

Allah, den Högste säger:

”TROENDE! Varför säger ni ett och gör ett annat? 
Det är djupt förhatligt för Gud att era ord inte överensstämmer med era handlingar!”

[Surah As-Saff vers 2 och 3]"

=> Detta var ett annat perspektiv och många ord som gör att man kanske får ta och tänka om lite. Vad gör vi egentligen för vårt folk? Nu menar jag muslimer, och inte någon nationalitet.

Gör vi verkligen det som Islam lär oss? UTAN att lägga ner en fientlig värdering i vårt handlande? Gör vi det vi lärt oss, praktiserar vi vår kunskap i praktiken?

Det mina syskon, bör vi tänka på. Hur är JAG som muslim i praktiken?


                


Niqabisten på Stan

Galen?


                      


Underbara ord, och som jag mer än gärna vill dela med mig! Må Allah belöna systern som la ner tid på att spela in detta , Amiin !

                          


Må Allah välsigna er Fredag, och tveka inte att kommentera. Det är LÅÅÅNGT ifrån antal kommentarer, som antalet läsare...:P . Tveka inte, jag bits inte. Tvärtom vill att folk ska kommentera!

Må Allah välsigna er helg, och med allt ni önskar!
Niqabisten på Stan

Förtryck eller tålamod?

                        

Efter allt vad dessa rabalder har erbjudit de senaste två dagarna vad gäller kvinnoförtryck eller inte. Enkelt är det, Islam förtrycker inte kvinnan. Men muslimer kan göra det, och det är riktigt hemskt när man missbrukar uttalanden, koranverser etc enbart för att utöva det mot kvinnan.

Jag förnekade länge att det fanns förtryck. Det låter väldigt naivt, kanske beror det på att jag i min uppfostran så har jag aldrig blivit särbehandlad min bror. Vi har haft samma förutsättningar och även fått göra likadana saker, beroende på intresset från vårt håll också såklart. Det jag associerade med "Nej det finns inget förtryck" kopplade jag självklart till religionen. Livet har lärt mig annat, det finns kvinnor som blir både fysiskt och psykiskt misshandlade. Och jag förstår inte varför det är så tabubelagt att prata om detta. Vem är det som faller offer för detta? Jo kvinnan, inte är det så att en man skulle stannat i en relation om han blev misshandlad på ett eller annat sätt?

En kvinna kanske gör det däremot. Varför? Misshandel mot kvinnor, sker stegvis och brukar oftast börja med att sänka hennes självförtroende. Få henne att känna sig bedrövlig, inkompetent och isolerar henne från familj och vänner. Sen då? Har hon INGEN, ingen familj eller vänner som stöttar henne, ingen ekonomisk trygghet. INGENTING. Först  då börjar den misshandel som jag kallar för hjärntvättningen. Hon börjar tänka att det kanske är "fel på mig". Är det jag som är en dålig hustru? Är jag inte tillräckligt tålmodig, eller gudsfruktig? Varför i hela fridens namn är det fel på dig??? Du har all rätt att leva i en lycklig, kärleksfull relation. Att bli fysisk eller psykiskt misshandlad är misshandel. Whatsoever!

Det jag försöker säga är att , jag vill inte lägga  ner en eller två värderingar på om huruvida programmet (UG) visades ur sitt rätta ansikte. Det är irrelevant för mig. Det som jag tycker är betydligt viktigare. Vad kan vi ta för lärdom(ar) av detta? Nu är det hög tid att se över hur "familjerådgivningarna" på moskéerna ser ut. Det bör vara kompetent personal som har kunskap inom båda delarna. Både inom  Islam för att veta vad religionen verkligen säger, och även inom familje/krishantering där kvinnor är utsatta. Jag menar som verkligen vet och förstår vad den utsatta kvinnan går igenom.

Och dem som påstår att misshandel inte förekommer, ursäkta uttrycket....Bullshit! DEEEET sker, och händer. Ja det sker misshandel även i "vanliga" hem och förhållanden. Men det är betydligt värre i mina ögon när man gör det i någon religions namn, när det så tydligt är förbjudet. Vadå, tror du att Allah skulle vara nöjd med dig, om du nedvärderar kvinnan? Och när många hadither och uttalanden används mot kvinnan istället för, för kvinnan?! Och du som kvinna, tror du att Allah vill att du ska leva som en olycklig misshandlad tjänarinna? När du i själva verket har ALL RÄTT till att leva lyckligt???

Tankeställare kanske.....

Det är dags att tänka om, och tyvärr att det går så långt. Misshandel mot kvinnor handlar inte om huruvida hon lagade äcklig mat till middag. Det handlar om mannens enorma kontrollbehov, avundsjuka att det sedan blir en form av besatthet. Det är hans ord/lagar som gäller, hon får inte bryta mot hans ord. Där står hon ensam, övergiven och tron på att hennes egen religion sviker henne....

Och jag bryr mig inte om att det förmodligen kommer kommenteras en hel del om att jag har fel. Återigen, Islam förtrycker inte kvinnan. Det är vi människor själva som begår misstag. Vilket ansvar har vi i det hela? Jo ett stort ansvar. Hur och vad gör vi för våra utsatta kvinnor?? Ett svar vi alla borde tänka mer på. Misshandel finns, tyvärr. Det går INTE att sopa under mattan....

Misshandel, både fysisk och psykisk ska inte normaliseras, kvinnorna ska inte behöva vara tvugna att leva i en olycklig relation där hennes liv sätts i fara, bara för att hon ska fortsätta vara tålmodig eller inte blivit tillräckligt gudsfruktig. Återigen, misshandel är misshandel, och fel oavsett! Fel alla gånger, varenda gång!

Vill ni läsa fler artiklar gällande detta ämne, kan ni läsa Smurfburkans inlägg. Som för övrigt har skrivandets gåva. Ma shaa'Allah! Riktigt fint uttryckande och välformulerat skrivet , alltihop!

Här har ni hennes blogg: http://inutiburkan.wordpress.com/ 


Snart slut....

                          


Måste verkligen be om ursäkt, wallahi är verkligen bristfällig i mitt bloggande. Jag är sjuk, jag vet ingen ursäkt Alhamdulillah. Sen så är det sista spurten i skolan. En inlämning blev jag klar med idag. Har en till innan denna vecka är slut. Den måste vara inne. Subhanallah blir mer deppig än vad jag redan är, orken har jag glömt någonstans känns det som. Men måste ta mig i kragen, vågar inte snubbla på mållinjen. 

Jag har inte glömt att svara på era mail, dem ska jag. Varenda ett, och även en del kommentarer som förtjänar alldeles egna inlägg har jag tänkt. Sen Innsha'allah har jag stora planer för bloggen. Jag försöker klura ut hur jag ska engagera er läsare mer. Jag har en hel del läsare, och vill utvecklas tillsammans med er har jag tänkt. Har inte riktigt klurat ut helt, "hur" än bara ....Jag ska smida vidare mina planer har jag tänkt In sha'Allah.

Jag kan fortfarande inte förstå, skolan är snart över och med en examen i handen har jag. Men jag kan inte slå bort tanken. "Vilken examen kan jag visa till Allah??" Vad har jag gjort för honom? Vad kan jag ta med mig, som kan rädda mig från helvetets eld? Må allah skydda oss, amiin!
Ni märker, riktigt depressed mood:P .

Och bloggen fyller ett år snart också, tiden bara rusar iväg. Bloggen har verkligen förrändrat mitt liv- radikalt haha!

Fortsättning följer......................

Glöm inte mig i er du'a, ni finns sannerligen i mina!
Niqabisten på Stan

Sommar på g

                            

Nu börjar vädret utvecklas mot riktigt vår och som sedan om vi lever då, även utvecklas mot sommar, Inn sha Allah. Allteftersom värmen stiger, sticker dem muslimska kvinnorna mer ut. De syns så mycket mer. Jag menar att det blir en sådan kontrast till dem som väljer att klä sig efter hur vädret ser ut. Missförstå mig rätt nu, läsare. Jag ser inte ner på dem som väljer detta, det är inte min poäng till varför jag väljer att skriva om detta i detta inlägg...

Mina avsikter med att nämna detta, är att jag får mail och kommentarer om att det är många som täcker sig , vare sig det gäller slöja eller niqab. Att det är jobbigt med folks blickar, elaka kommentarer och oförskämda uttalanden som dessutom är nedlåtande. Men min dyrbara syster, stå på dig. Du har all rätt att bli ledsen och upprörd. Jag har ett uttryck som jag brukar använda mig av ibland "Kick some ass med ditt goda uppförande". Man tjänar inte så mycket på att svära och uttrycka sig med dem fulaste ord man kan. Klart man kan göra det, även jag har gjort det.  Men det ger mer skada i längden....tyvärr.

Svara på kritiken, Ingen ska få trycka ner dig. Ett vanligt påstående jag brukar få är "Det där måste vara varmt" Ja det är klart, ibland är det varmt. Så det gäller att välja bra material på kläderna. Men mitt svar brukar oftast bli "Ja, men i helvetet är det betydligt varmare, om vi ska jämföra med detta" paffa brukar det oftast kilas vidare...Jag menar kom igen, hur i hela friden går folk runt i Sahara???!! Jag har aldrig sett någon glida omkring i bikini och sarong på den playan...Har du?

Min hud utsätts inte av solens strålljus, det har sina för- och nackdelar. Fördelarna är att jag inte får eventuella skador som uppstår nä'r man utsötts för allt för mycket sol på kroppen.

Mina dyrbara systrar, jag vet att det är svårt för det samhälle som är vr omgivning att förstå varför i all sin dar vi täcker oss. Vare sig det gäller slöja til niqab. Det är dyrkan för oss. Det är en del av vårt liv, men framförallt av kärlek till vår skapare. Dyrbara älskade syster, tänk att för varje gång du kliver ut med din Hijaab på dig, så får du belöning för varje steg du tar- du täcker dig för Allahs skull. Och möt varje påhopp med ett leende hjärta, det blir ett plus på din "goda gärnings-listan".....<3 


                             

Du är en ärad kvinna hos Allah , le min syster - för sannerligen så förtjänar du det bästa och mycket mer!

Niqabisten på Stan

Spöktåg

                           


Vilken dag! Maa sha'Allah! Jag och en kompis drog  iväg till stan efter att vi båda slutat våra respektive scheman. Jag måste ha glömt hur det är att gå på stan mitt på dagen en solig fredag. Vad man hört, och stött på! Jag erkänner, har saknat det dramatiska lite. Alla möjliga människor möter man.

I och med att bönen föll in, så bad vi i Medis och även där mötte man härliga systrar. Höjdpunkten var ändå när det kom fram en syster från Frankrike (Kände inte henne) , hon kom fram och frågade om jag bar Niqab. För den släpade på huvudet, och jag hade fällt upp den. Hon frågade om hur det ser ut i Sverige, alltså rent om det var lagligt eller inte. Jag förklarade hur det låg till. Och till min förvåning gick den dialogen till på franska (!!) , jag trodde att den var helt bortglömd, subhanallah!
Evigt tacksam kände jag mig efter att jag bor i Sverige och inte i Frankrike. Må Allah underlätta för våra systrar där, amiin!
Sen mötte man även en del läsare, Må Allah belöna dem för deras ord, dem värmer mer än solens strålar en varm sommardag!

Jag och kompisen, hon och jag passade på att fika ute. DET var en upplevelse, först vägen till fiket, vilka kommentarer, blickar , skällsord etc. Det gick så långt att jag ville filma . Men vi kände inte oss redo för det, Men en dag ska jag det. Bi'idnillah, vill också se hur folk reagerar bakom min rygg.....

På fiket, tackade kassörskan oss för att vi kom. Hon tyckte att det var jätte trevligt med "annat" folk, mest komiskt var att några bord bort satt det en svensk dam och en man med utländsk påbrå. Jag satt och åt glass, as usual ska jag alltid kladda. Hon såg att jag tog fram servetter, då ser jag henne och dessutom hör henne säga "Vad svårt det måste va att äta sådär, vilken omväg till munnen!" Samtidigt som hon gestikulerade och imitiredade mitt sätt att äta. Då vänder sig mannen om och glor, då sa jag att "Tack det funkar jättebra, maten slinker ner och det smakar bra, " "Sen är det så att man vänjer sig, övning ger färdighet" . Kanske skämdes dem, för både hon och han rodnade, och bad om ursäkt att dem stirrade. Jag och systern kom på att dem (förmodligen) trodde att vi inte kunde svenska, så att det var fritt fram för dem att prata om oss, högt dessutom. Dem trodde nog inte att vi förstod:P .

Well, well....Skenet kan bedra, som det ofta också gör....Vi männmiskor dömer alldeles för snabbt, och borde ge människan alltid en chans extra. Och inte döma vid första anblicken, kanske?

                              
 
Kunde inte motstå att ta denna bild. Hunden bokstavligen stirrade i över en kvart på mig. Det var en dam som satt framför mig på t-banan. Självklart bad jag om att få ta denna bild.....

                                

                                

  Jag minns inte exakt vad denna kaka hette. Tryffeltårta tror jag. Och jag måste hitta ett recept på denna!!!! Det var för mycket grädde för min smak, men den kan man strunta i. Annars var den oslagbart god! 

                                

                               

                                                                   Från Tunnelbanan


Det var dagens äventyr, Och jag uttalar ordet "äventyr" med en viss ironi. Detta är min vardag, ibland är påhåppen mer extrema, det kan till och med gå så långt att det blir våldsamt. Det finns även dagar då det är väldigt lugnt, allt beror på. Exakt vad det beror på kan jag inte riktigt sätta fingret på...Alhamdulillah för allt ändå. Det är min vardag och jag älskar den!

Glöm inte att det är fredag idag, och glöm inte att läsa Surah Alkahf. Nu ska jag rusa vidare o jobba inn sha'Allah. Må Allah välsigna er dag, glöm inte mig i er du'a. Ni finns sannerligen i mina!

Önskar er alla dyrbara läsare en underbart trevlig helg
Niqabisten på Stan

Föreläsning


Bismillah!

Jag hoppas att ni tar med en tjejkompis och drar med till föreläsningen! Och om någon av er känner igen mig, om nå¨gon av er postat en kopmmentar eller mailat och känner tat dem vil lkomma fram och hälsa. Varsågoda! Kom fram vettja, jag har svart Abaya och Niqab idag, och axelväska. Och förmodligen är jag ute i sista sekunderna så då brukar jag gå snabbt...

Må Allah välsigna er dag, berika er med tålamod och öka er i gott. Amiin ! Jag ber Allah välsigna er och uppfylla era dua, amiin!

Hoppas att vi ses!
Niqabisten på Stan

Föreläsning



Bismillah!

Nu skriver jag i ruschens press. Det vankas föreläsning, en temakväll enbart för systrar Imorgon (Torsdag) , och den anordnas av Södertörns muslimska studenter. Kl 17-20.30 . Den äger rum på Södertörns högskola i sal MA 624.
Föreläsarna är  Fatim,ah Um Abdallah och Nora Umm Soumeya. Jag ska inn sha'Allah se till att närvara där. Hoppas att jag kan sluta lite tidigare, så att jag hinner till föreläsningarna.

Dra med en kompis och kom! Vi ses där. Alltid lika roligt att träffa systrar <3

Niqabisten på Stan

Hijab <3



                             


(H)air & Body Covered
(I)s What Makes Me Free
(J)ust For Him Is My Beauty
(A)nd Islam.. My Heart & Dignity
 (B)eautified & Wrapped In My Modesty.. Hijab Is My Life I Mean It, Honestly ♥


                             



Dem ovannämnda orden fann jag på denna blogg: http://secretsweetness.blogg.se/index.html. Så att det inte blir plagiat tänkte jag :) 

Niqabisten på Stan
 


Hudtyp?

                       



En dag under alla mina språng äventyr, om man kan uttrycka det så. Går jag förbi ett apotek, och då minns jag en händelse som hände ett år tidigare. Om hur konstigt det kan bli...

Det var en eftermiddag mitt under den mörka vintern. Det var för ca ett år sedan. Jag var bjuden på ett bröllop, en vecka senare, och jag var irriterad på att jag var så blek. Jag fick en idé om att brun-utan-sol skulle lösa det...

Det var en massa hyllor, och just då tyckte jag att det fanns massa olika flaskor och tuber med ännu fler olika sorter av brun utan sol. Kort sagt, jag var lagomt förvirrad. Vilken skulle jag välja?? Jag ville bara få lite färg på kinderna, och inte se ut som en vandrande vampyr.
Jag såg en apotekare som kunde hjälpa till, jag gick fram till henne och frågade om jag kunde få lite hjälp. Visst det kunde jag, och hon går efter mig. Vi hamnar framför hyllan och jag säger att jag vill ha hjälp med att få förklarat för mig, exakt vad är det som skiljer sig dessa sorter från varandra. Jo hon förstod mycket väl varför jag var lite förvirrad. Det var en hel del sorter.

Nästa stund, tittade hon väldigt länge på mig och vred lite på händerna, och jag frågade om något var på tok. Så säger hon lite försiktigt "Hur ska jag kunna hjälpa dig, när jag inte vet vilken hudtyp du har?" Vad svarar man på det???? Jag blev så paff, samtidigt som jag skrattade för jag tyckte det var så komiskt.

Jag insåg att jag inte känner att jag har niqaben på, den väger ingenting [eller ytterst lite], och är supertunn. Men ändå så täcker den mitt ansikte från omvärlden. Stackars lilla tygbit, vad mycket rabalder den orsakat världen över....

Jag köpte min brun utan sol, det gick bra till slut. Inga större svårigheter mötte jag av apotekaren, hon var jätte trevlig. Jag tror att jag till och med lyfte på Niqaben för att visa henne. Hon konstaterade att man såg väldigt normal ut...Mhm, Undra vad hon trodde? Att man saknar tänder? Alhamdulillah för allt måste jag säga:) 

                                

Hur skulle ni reagerat om ni vart i min situation? Jag vet inte om det är värt att poängtera/påpeka, att jag var väldigt ny som niqabist då. Även idag, man tror för varje gång när man möter konstigheter, att man sett allt. Men icke, man lever och man lär heter det nog.

Niqabisten på Stan


She's wearing the burqa!

                     


Dyrbara läsare, jag känner mig bristfällig i mitt bloggande, och i mina brist på svar på era mail. Men som det ser ut just nu, det är riktigt riktigt mycket som jag måste göra. Sista månaden i skolan, och försöker även hinna med allt annat jag behöver göra. Jag som ibland uttryckt mig på att det är för "långtråkigt" får kanske ta och bita i det sura äpplet just nu...

Även facebook har jag inaktiverat för ett tag framöver, men ni får mer än gärna maila på niqabisten@hotmail.com. Jag svarar på mailen, men kanakse inte i det snabbaste laget. Självklart vill jag att ni ska fortsätta kommentera, och maila. Jag kommer att blogga, men just nu känns det som att jag hamnat i en bloggsvacka. Alhamdulillah praktiken är slut, den tog dem sista krafter jag hade kvar. Däremellan har jag vart sjuk och försökt hinna med skola och jobb. Jag klagar inte alhamdulillah, utan som en förklaring till er läsare, på att jag gör mitt allt för att försöka få det balanserat.

Så tålamod är vad som krävs från min mitt håll, att inte kvävas av mina stora krav på mig själv. Tro mig den störste kritiker jag har är faktiskt jag själv, om man kan uttrycka sig så...

Jag kanske ska ta och passa på att bjuda på en händelse ur min vardag, då jag satt på tåget hem från praktiken en dag. Av ödet att säga så satte sig tre alkoholpåverkade män i samma "grupp" av säten. Det finns sex stycken stolar, som är på två rader. dem är mot varandra . Ja ni förstår vad jag menar....

Det diskluterades en hel del frispråkigt, det roligaste var att en av dem var engelsman och dem andra två var svenskar. Dem kände inte varandra. Efter många frågor om varför jag täker mig, och konstaterande att jag faktiskt visar det "bästa" , alltså ögonen , men jag påpekade att det kan faktiskt inte människan veta för den ser inget annat.
Det är en lång historia, ni kanske undrar varför jag inte vågade gå därifrån. Jag vågade inte det av den enkla anledningen att , jag tänkte "går jag nu" , så kanske han blir provocerad och därmed triggad till att följa efter mig och kanske bli fysisk. Efterklok är man alltid också måste jag konstatera. När han klev upp , så såg jag att balanssinnet inte var i den bästa konditionen. Så jag hade faktiskt större chans att springa ifrån honom om jag tyckt att det var obehagligt. Riktigt så obehagligt tyckte jag inte att det var. Alhamdulillah så satt det en hel del folk omkring och bokstavligen stirrade på vår konversation.

Det roligaste var ändå när engelsmannens fru ringde, och han inte visste vilken station vi var på. Då frågade han mig. Tydligen hörde hans fru att det var en kvinnlig röst som svarade honom. Nästa sekund hör man hur hon skriker i telefonen, och tycker att han ska komma hem på EN GÅNG!

Hans svar blir "Oh honey, don't feel jeaulous or threatened by her. I don't even know how she looks like. She's wearing the burqa!"

Nu vet jag inte om frugan hans, blev lugnare av det, eller tog det som den fetaste löjligaste ursäkten i stan. Hur sannolikt är det han sa , menar jag? "No, honey she's wearing the burqa". Jag personligen tyckte att det var sjukt roligt, när jag kom hem berättade jag för familjen, och även dem tyckte att det var sjukt osannolikt att det händer. Klart att man fick sig ett gott skratt.

Det finns väl fler knasiga händelser, men dem förtjänar alldeles egna inlägg tycker jag. Nu ska man ta vara på denna soliga dag, ut och springa av sig med gott sällskap har jag tänkt. Kanske man vågar på sig en match av något slag?

Må Allah välsigna er dag!